LevoHela
Solen

Solen

Vill du lära dig ta hand om din sommarhud på ett naturligt sätt?
Den här månaden gästas LevoHelas blogg av hudexperten Agneta Björlin, som med sina 18 år som anställd på ett känt ekologiskt hudvårdsföretag, vet vad hon talar om! Välkommen att läsa denna faktaspäckade och intressanta artikel om solens inverkan på vår hud och kropp och hur du bäst tar hand om din hud i solen!
Trevlig sommarläsning!

Sommar härliga sommar!

Vi har redan haft många fantastiskt fina sommardagar med mycket sol och värme. Och varje år dyker frågan upp om vi behöver skydda oss mot solen? Om vi börjar med att reda ut det här med D-vitamin, varför är det så viktigt? D-vitamin som bildas när solen lyser på vår hud, hjälper kroppen att ta upp kalcium, bidrar med andra ord till en stark benstomme. Det hjälper även till att stärka immunförsvaret genom att bekämpa bakterier och virus.  Det behövs också för att muskler och nerver ska fungera optimalt.

Solen är dock inte den enda källan, vi kan även få D-vitamin genom mat, t ex fet fisk men även kött och ägg. Men här i norden rekommenderas vi att äta tillskott under perioden september till maj. Kanske ännu längre beroende av hur mycket vi vistas i solen på sommaren.

Solen skiner visserligen även på vintern men strålarna filtreras bort i atmosfären när solen står lågt.

D-vitamin lagras i kroppen men i september kan det vara klokt att börja ta tillskott.

Solen bidrar med både synligt ljus, ultraviolett (UV) ljus, och värme. UV-ljuset, som liksom allt ljus är en typ av elektromagnetisk strålning, är osynligt för våra ögon och bär på mer energi än det synliga ljuset. UV-strålningen kan delas in i tre grupper; UVA, UVB och UVC. UVA innehåller minst energi medan UVC är den mest energirika. Ju mer energi, desto större risk att strålningen orsakar skador. Som tur är når UVC-strålningen aldrig jordytan utan filtreras bort av ozonlagret.

Därför är det i huvudsak synligt ljus, UVA- och UVB-strålningen, som kan träffa huden. De olika strålarna når olika djupt ner i huden där de utövar sin effekt. UV-ljuset kan göra oss solbruna och bidrar till D-vitaminproduktion, men kan också leda till att vi bränner oss, som kan öka risken för hudcancer och gör så att huden åldras vilket gör att vi får rynkor.

UVA ansågs tidigare ofarlig, men idag vet vi att även den kan orsaka hudcancer.

Solarier kan ha likartad UV-sammansättning som det naturliga solljuset. Ljuset i solarierna är oftast i mer koncentrerad form och den som solar i sådana exponerar ofta mer hud, men under kortare tid. Solarier ger därför också likartade effekter/skador som solljuset. Från och med den 1 september 2018 infördes en 18-årsgräns för solarier i Sverige.

UV-ljusets energi kan orsaka skador på cellernas arvsmassa, DNA:t, vilket på sikt kan leda till att cellerna omvandlas till cancerceller. Hudcellerna kan visserligen reparera många sådana skador, men vid upprepade skador räcker reparationsmekanismen inte till.

Sedan 2000-talet har fallen av hudcancertypen malignt melanom fördubblats.

huden

Så svaret på frågan är att ja, vi behöver skydda oss.

Men det finns olika åsikter hur det ska gå till bland forskarna. Vissa tycker att vi inte ska smörja in oss alls med solskyddsmedel för det inger en falsk trygghet. För vi märker då att vi fått en hudrodnad till skillnad om vi är insmorda med solskydd.

Det finns också en risk att vi inte följer instruktionerna på flaskan. Dels att vi inte applicerar ett tillräcklig tjock lager dels att vi inte smörjer in oss tillräckligt ofta under dagen.

Kläder ger också ett visst skydd. En skjorta motsvarar ca 7-8 i SPF. Många tror att solens strålar inte når oss om vi sitter i skuggan men det stämmer tyvärr inte. Genom att ljuset reflekteras på olika ytor som i sin tur når oss under parasollet eller där vi sitter i skuggan, blir vi ändå exponerade av strålarna.

Det finns två typer av solskydd, kemiska eller fysikaliska.

Kemiska filter skyddar huden genom att absorbera UV-strålarna. Till skillnad från ett fysikaliskt UV-filter är det själva molekylen i det kemiska filtret som absorberar UV-ljuset och sen omvandlar och fördelar det i form av värme över huden.

Det vanligaste är att kombinera ett flertal olika filter som skyddar mot både UVA och UVB. Enligt EU:s rekommendationer ska solskyddet innehålla ett skydd mot både UVA och UVB. Regelverket säger att minst en tredjedel av UVB måste vara UVA-skydd.

Fördelarna med det kemiska solskyddet är att det är lätt att applicera. Det sjunker in i huden och lämnar ingen vit hinna. Men där slutar fördelarna. Det finns indikationer på att det kemiska filtret tränger in kroppen och ut i blodbanan.

Så långt som 6 månader efter användandet har t ex det kemiska solfiltret benzoephenone3 kunnat uppmätas i urinen. Naturskyddsföreningen har publicerat en studie där det framgår att kemiska solskyddsfilter är giftiga och påverkar alger och ryggradslösa djur som grodor och fiskar som lever i vatten. Ofta ingår oxybenzone och oktinoxat i kemiska filter vilka även visat sig orsaka dödlig skada på korallreven.

Fysikaliska solskydd ligger på ytan av huden. Det innehåller mineralpartiklar av zinkoxid eller titandioxid, ibland båda två. De skapar en barriär på hudytan som reflekterar bort solstrålarna. Som en spegel kan man säga. Nackdelen är att många av produkterna gör oss vita eller lite grådaskiga. Fördelen är vi ser var vi inte har smörjt in oss.

Det går också att använda ekologiska växtoljor som solskydd.

Hallonfröolja går snabbt in i huden och har ett naturligt solskydd mellan 29 – 40 SPF. Den har även antiinflammatoriska egenskaper.

Morotsolja har lika högt SPF. Betakarotenet stärker huden och ökar melaninet som är det pigment som bestämmer vår hudfärg. Om vi äter många morötter skyddas vår hud inifrån, det finns också tabletter med betakaroten. Allra bäst är att börja bygga upp skyddet tidigt på våren.

Havtornsolja har ett naturligt solskydd på ca 25 SPF. Den fungerar utmärkt att använda efter stranden och appliceras efter duschen på fuktig hud.

Organic Makers hemsida finns recept på DYI solskydd.

En ungefärlig rekommendation är att sola i 15–20 minuter (går inte att fastställa exakt eftersom det varierar från person till person) varje dag utan solskydd, då får vi dagsbehovet av D-vitamin tillfredsställt. Undvik dock solen när den är som starkast, mellan 11 och 15. Barn ska ju självklart inte heller ”översola”, men behöver en viss mängd sol. Till exempel sker en stor del av längdtillväxten under sommarmånaderna.

Slutligen, en bra tumregel är att bara använda ätbara ingredienser på huden.

FAKTA : 

Dagsbehovet av D-vitamin är 20 mikrogram

En portion lax innehåller 12–25 mikrogram

Uppnås efter ca en kvart i solen med shorts och en t-shirt

Det finns flera olika grupper som löper en högre risk att drabbas av D-vitaminbrist.
Följande anses vara riskfaktor:
Hudfärg. En ljushyad person som utsätts för samma mängd solljus som en mörkhyad producerar fem till tio gånger mer D-vitamin än den mörkhyade. Hos en ljushyad person minskar D-vitamin-produktionen med ökad solbränna.

SPF är en förkortning av ”Sun Protection Factor”. Den anger hur länge du kan vistas i solen. Om du kan sitta i solen i 10 minuter utan att bränna dig kommer en lotion med SPF10 multiplicerat med din egen ”solskyddstid” göra att du kan sola i 100 minuter.

KÄLLOR:

Strålsäkerhetsmyndigheten

Naturskyddsföreningen

Gästbloggare Agneta Björlin hudvårdsexpert

Dela inlägget